Syftet med studien var att fÄ reda pÄ om upplevd första respektive andra ordningens förÀndring, i livet eller arbetet, fÄr olika konsekvenser för upplevd psykisk hÀlsa. Om upplevd andra ordningens förÀndring relaterar till mer upplevda psykiska besvÀr Àn en förÀndring av första ordningen. Den oberoende variabeln Àr förÀndring och innefattas av en förÀndring av första ordningen, förÀndring av andra ordningen och ingen förÀndring alls. De beroende variablerna Àr psykisk ohÀlsa i form av besvÀr som stress, oro, Ängest, sömnstörning, trötthet och nedstÀmdhet. Undersökningen genomfördes av en enkÀtstudie av anstÀllda inom offentlig kommunal förvaltning.

Den hÀr Àr en studie som berör omrÄdena kring förÀndring, grupper och lÀrande. En empirisk undersökning har gjorts i en regional samordningsgrupp inom SKTF. Studien har haft tre syften; 1) att förklara och diskutera vilken typ av förÀndring som SKTF inlett, 2) att diskutera vilka möjligheter till andra ordningens lÀrande förÀndringsarbetet givit deltagarna samt 3) analysera hur förutsÀttningarna för andra ordningens förÀndring kan förbÀttras inom gruppen och SKTF. För att svara pÄ detta har den metodologiska utgÄngspunkten för studien varit en kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen har skett genom deltagande observationer, intervjuer och genom förbundets interna dokument.

Jag har undersökt vilken matematisk kommunikation som förekommer i förskolebarnets bygglek. Jag valde metoden videoinspelning dÀr jag observerade fem olika bygglekssituationer som jag sedan tolkade och analyserade. För att fÄ en större förstÄelse kring byggmiljön stÀllde jag ocksÄ nÄgra frÄgor till pedagoger som ansvarade för konstruktionsverkstaden. Resultatet visade att det konkreta materialet förstÀrkte översÀttningsledet frÄn det barnet redan kan (första ordningens sprÄk) till det barnet Ànnu inte förstÄr (andra ordningens sprÄk). Pedagogerna kunde med materialets hjÀlp göra ett matematiskt begrepp konkretare.

Denna studie handlar om barns tankar och medvetenhet kring lÀsinlÀrning. Den behandlar Àven skillnader angÄende lÀsinlÀrning utifrÄn ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att ge en ökad förstÄelse hos pedagoger om hur barn tÀnker om att lÀra sig lÀsa och vilken medvetenhet barn har med sig nÀr de lÀr sig lÀsa. I litteraturbakgrunden fokuseras lÀrande i allmÀnhet, förestÀllningar om lÀsning, lÀsinlÀrningstraditioner samt viss genusforskning. Studien Àr en kvalitativ undersökningen som Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer av tolv barn jÀmnt fördelade mellan könen.

Inom Polismyndigheten i SkÄne pÄgÄr ett FörÀndra-program, vilket gÄr ut pÄ att medarbetare som av olika skÀl vill byta arbete har möjligheten att göra det med stöd i detta program. Deltagarna ska Àven fÄ en djupare insikt om sina och andras behov och vÀrderingar. Programmet pÄgÄr under ett Är och innehÄller ett flertal internat, med inriktning pÄ individen, ett mentorskap, samt arbete pÄ olika praktikplatser. VÄrt syfte Àr att analysera konsekvenserna av FörÀndraprogrammet med avseende pÄ individuellt lÀrande. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med nio personer som deltagit i FörÀndraprogrammet.

LikvÀrdigheten i den svenska skolan ska ge alla elever förutsÀttningar att nÄ skolans mÄl, men frÄgan Àr om elever ges möjlighet att testas i samma eller likvÀrdiga kunskaper. Syftet med studien Àr att undersöka likvÀrdigheten i skolan, utifrÄn vilken kunskap som testas i Àmnet samhÀllskunskap. Kunskapen i denna studie avser fakta- respektive fÀrdighetskunskaper. För att undersöka likvÀrdigheten analyseras dels lÀrarnas skriftliga prov och dels det nationella provet i samhÀllskunskap gÀllande lÀsÄr 2012/2013. För att uppfylla syftet stÀlls forskningsfrÄgorna:Testas frÀmst fakta- eller fÀrdighetskunskaper i det nationella provet i samhÀllskunskap?Testas frÀmst fakta- eller fÀrdighetskunskaper i lÀrarnas skriftliga prov i samhÀllskunskap?Hur ser förhÄllandet ut mellan den kunskap som testas i det nationella provet respektive de skriftliga proven?För att undersöka förhÄllandet mellan fakta- och fÀrdighetskunskaperna har den Àmnesspecifika begreppsapparaten första och andra ordningens kunskaper anvÀnts, dÀr faktakunskaperna Äterfinns i första ordningens kunskaper och fÀrdighetskunskaperna Äterfinns i andra ordningens kunskaper.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

Syfte: Syftet med denna studie var att presentera och diskutera nÄgra pedagogers vision om ?En förskola för alla?. Vad begreppet ?En förskola för alla? innebar för pedagogerna och hur de arbetade med verkstÀllandet av en förskola dÀr alla barn Àr vÀlkomna? Jag har dessutom studerat pedagogernas beskrivningar av deras arbete med integrering. För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som redskap anvÀnts.

Empati mellan interaktionsdesigners och utvecklare a?r viktigt fo?r att samarbetet ska fungera och fo?r att parterna ska kunna kommunicera med varandra. Detta tillsammans med fo?rma?gan att se situationer ur varandras perspektiv a?r na?got som pa?verkar samarbetet avseva?rt. Empati bygger pa? fo?rsta?else, fo?rsta?r man andra personers perspektiv kan man ocksa? ka?nna empati fo?r andra personers prioriteringar och ta ha?nsyn till dessa.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.